Så fungerar skuldkvot

Beräkning av skuldkvot

Har du ett bolån så har du säkert hört talas om begreppet skuldkvot. Skuldkvot är nämligen ett centralt begrepp när det handlar om hur mycket man behöver amortera på sitt bolån varje år. Men skuldkvot används även i andra lånesammanhang. Skuldkvoten är summan man får fram genom att ta det totala lånebeloppet dividerat med din eller hushållets totala inkomst. Eftersom man ofta refererar till skuldkvot i procent så kan du multiplicera summan du får fram med hundra. Då framkommer skuldkvoten i procent. Varför denna procent är relevant är för att den säger en del om en individs skuldsättningsgrad. Genom att ta med skuldkvot i beräkningen blir det enklare för banker och låneinstitut att ta beslut gällande utlåning. En hög skuldkvot innebär att ett hushåll är högt belånat. Medan en låg skuldkvot tyder på att belåningen är låg i relation till inkomst.

Hög skuldkvot bland svenskar

Det är alltså relationen mellan inkomst och skulder som utgör grunden för skuldkvoten. Hur ser då skuldkvoten ut bland oss svenskar? Enligt Riksbanken har hushåll i Sverige en hög och stigande skuldsättning. Man menar vidare att den höga skuldkvoten bland svenskarna utgör den största risken för landets ekonomi. I en artikel som Riksbanken gick ut med i slutet av 2017 skriver man att skuldsättningen fortsätter att öka i snabb takt samt att inkomsterna inte hänger med. Det är främst unga hushåll och hushåll i storstäder så som Stockholm, Göteborg och Malmö som står för den höga skuldsättningen.

Enligt Riksbanken så hade svenska hushåll en genomsnittlig skuldkvot på 338% i september 2017. Under hela samma år fanns det 260 000 svenska hushåll med en skuldkvot över 600%. Även om vissa grupper är överrepresenterade när det gäller en hög skuldkvot så menar Riksbanken på att skuldkvoterna ökar för alla ålders- och inkomstgrupper i samhället.

En skuldkvot på över 600% innebär att man har sex gånger så stora skulder som inkomster. Samtidigt bör man ta hänsyn till att det kan finnas underliggande värde bakom skulderna. Vi syftar då främst på hus och bostadsrätter vars marknadsvärde minst motsvarar skuld som finns i form av bolån. Något sådant liknande värde finns inte för den som skuldsatt sig genom snabblån eller lån utan säkerhet.

Räkna ut din skuldkvot

Vill du veta vad din eller ditt hushålls skuldkvot är så är det enkelt att göra en beräkning. För att räkna ut din skuldkvot behöver du bara veta vilken total skuld du besitter samt vad din årliga inkomst är. För att det ska bli enklare för dig har vi gjort ett exempel.

Exempel:

Du lever tillsammans med din sambo och ert barn i ett radhus. Du och din sambo tjänar tillsammans 34 000 kr efter skatt varje månad. Därtill får ni barnbidrag på 1250 kr varje månad. Inga andra bidrag förekommer. Detta ger en total årsinkomst på 423 000 kr för hushållet.

Radhuset som du och din sambo bor i är belånat med 1,7 miljoner. Vidare har ni ett kreditkort med skuld på totalt 25 000 kr. Några övriga lån finns inte. Detta ger en total skuld på 1 725 000 kr. Skuldkvoten för hushållet blir då 1 725 000/423 000 kr = 4,07. Om du multiplicerar 4,07 med 100 så får du fram skuldkvoten i procent som är 407%.

Utöver att man kan vilja veta sin skuldkvot av ren nyfikenhet så finns det andra skäl att vara uppmärksam på den. Skuldkvoten har nämligen betydelse för den som ska ta ett bolån. Enligt de nya amorteringskraven måste du som har en skuldkvot på mer än 450% amortera 1% extra på den totala lånesumman varje år.

Så fungerar skuldkvot

Skuldkvotstak

Det finns även något som kallas för skuldkvotstak som syftar till hur mycket en person får låna i förhållande till inkomst. Än så länge finns det ingen lag som säger att banker och långivare måste ta hänsyn till skuldkvotstak i samband med utlåning. Det ligger ett förslag från Finansinspektionen om skuldkvotstak sedan tidigare. Förslaget har dock fått mothugg och ännu inte implementerats trots att det var fem år sedan sen första förslaget inkom. Finansinspektionens förslag är att det ska finnas ett skuldkvotstak på sex gånger ett hushålls disponibla årsinkomst. Kritiker menar dock att detta till stor grad skulle försvåra för de som vill bygga om sitt hus. Detta utan att ta hänsyn till andra preferenser än inkomst. Vidare anser kritikerna att ett skuldkvotstak kan liknas vid ett ingrepp i personers privatekonomi.

Trots att det inte finns någon lag kring skuldkvotstak så finns det ändå en del bankerna som använder sig av detta. Dessutom har Finansinspektionen infört hårdare amorteringskrav som kan liknas vid ett skuldkvotstak. Det handlar om det nya amorteringskravet som innebär att ett hushåll måste amortera 1% mer om man lånar mer än 4,5 gånger årsinkomsten.