Har du lån och krediter som du betalar ränta för? I sånna fall är sannolikheten stor att majoriteten av dessa räntor är avdragsilla räntor. Detta innebär att du har lånekostnader som du kan göra avdrag för. Det handlar om ett skatteavdrag som även går under benämningen räntereduktion. Principen är att de kostnadsräntor som du har alltid är avdragsilla. I praktiken innebär detta att de pengar du lagt på att betala ränta kan ge dig sänkning av skatten. Detta gäller oavsett om du betalt ränta för SMS-lån, privatlån, billån eller bolån. Det enda lånet du inte för göra avdrag för är studielånet. Således kan du med ett CSN-lån inte göra något avdrag för de räntekostnader du betalat.
Avdragsilla räntor kan gynna både dig med stort- och litet lån. Störst effekt uppnås dock vid större lån så som bolån. Detta då räntorna knutna till bolån utgör en stor summa pengar varje år. Således är underlaget för räntereduktionen större än vid exempelvis ett mindre lån utan UC. Men oavsett vad du har för lån så är avdragsilla räntor relevant att titta på. Här förklarar vi mer hur skattereduktionen fungerar samt vad du behöver göra för att få avdrag på dina lånekostnader.
Så fungerar ränteavdraget
När man pratar om avdragsilla räntor är det lätt att tro att den effektiva räntan på ett lån är avdragsgill. Så är dock inte fallet utan det är bara den nominella räntan på ett lån som är objekt för skattereduktion. Således kan du inte göra avdrag på exempelvis avgifter och amortering. Att låneräntan är avdragsgill innebär att du får göra avdrag på räntan i samband med deklarationen. Således kommer din skatt att sänkas om du sitter med många lån och krediter. Avdraget innebär att du har rätt att dra av 30% av de räntekostnader du haft under året. Avdraget görs sedan från din slutskatt. Har du stora skulder så kommer ränteavdraget bli större medan du som enbart sitter med något mindre lån inte får särskilt stort avdrag. Det procentuella avdraget är dock detsamma oavsett hur stora lån du har. Det handlar om 30% avdrag på ditt räntenetto.
Du får alltså dra av 30% på de räntekostnader du haft föregående år. Detta gäller dock enbart upp till 100 000 kr. Skulle du ha betalat mer ränta än så så är det 21% avdrag som gäller. Eftersom allt det här kan verka lite komplicerat så ger vi dig ett exempel på hur ränteavdraget kan fungera.
Exempel avdragsgilla räntor
Ponera att du under föregående år har tjänat 240 000 kr brutto. Den kommunala inkomstskatten där du bor är 30%. Din årliga skatt blir således 72 000 kr vilken din arbetsgivare automatiskt betalat in åt dig. Under året har du betalat ränta på de bolån, snabblån och privatlån du har eller har haft. Den totala räntekostnaden du haft (nominell ränta) uppgår till 37 000 kr. Eftersom räntorna du betalt är avdragsilla räntor så får du använda dig av ränteavdraget på 30%. Således kan du dra av 30% av 37 000 kr vilket är 11 100 kr. Eftersom din totala skatt var 72 000 kr så dras 11 100 kr av på denna vilket innebär att du får en lägre skattebörda. Har du inget överskott från exempelvis värdepapper eller sparkonto så kommer du att få pengarna i skatteåterbäring.
Räntenetto spelar roll
För att riktigt kunna förstå ränteavdraget så är det viktigt att man känner till vad räntenetto är. Räntenettot spelar nämligen roll när det är dags att göra ett ränteavdrag. Räntenettot är skillnaden som blir när man summerar vilka räntor som betalats och vilka räntor man fått in. När det gäller räntor som man betalat under året så handlar det om låneräntor. Alltså ränta som du betalat för lån och krediter som du har. När det gäller räntor man fått in så handlar det istället om ränteintäkter från exempelvis sparkonton. Efter att de olika räntorna kvittats mot varandra uppstår det antingen ett positivt- eller negativt räntenetto. Det är alltså enbart om räntenettot är negativt som du har rätt att göra avdrag. Notera att det inte är möjligt att göra något ränteavdrag om du inte haft någon inkomst. Då har du nämligen inte heller betalat någon skatt.
Sköter sig automatiskt
Då låneinstitut och banker måste skicka in underlag till Skatteverket varje år så sköter sig ränteavdraget automatiskt. Skatteverket har alltså redan information om vilka räntekostnader du betalat under året. Detsamma gäller de ränteintäkter som du tagit del av. Således finns det ingen anledning för dig att själv redovisa avdraget. Trots detta kan det vara bra att gå igenom sin deklaration ordentligt för att se att ingen information missats.
Som vi nämnde initialt så finns det undantag för när ränteavdraget gäller. Exempelvis kan du med CSN-lån inte dra av några räntekostnader. Inte heller dröjsmålsränta räknas som en avdragsgill ränta. Du som inte betalat dina räkningar i tid och därför får betala extra ränta har ingen möjlighet att få dessa avdragna på skatten.